Debatt: ”Fördubbla antalet deltagare på folkhögskola”
Arbetslösheten är historiskt hög och arbetsgivare vittnar om svåra problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Stora grupper står långt från arbetsmarknaden på grund av låg utbildning, bristande kunskaper i svenska språket, ålder eller funktionsnedsättning. Allt detta ställer krav på breda utbildningspolitiska lösningar.
Samtidigt minskar antalet deltagare på landets folkhögskolor för tredje året i rad. Den senaste statistiken från SCB visar att vi hade 15 700 färre deltagare 2025 än 2022. Antalet sjunker på alla typer av kurser. Under 2025 såg vi folkhögskolor gå i konkurs.
Dessvärre beror inte det här på minskad efterfrågan. 2025 hade allmän och särskild kurs på folkhögskola tre sökande per plats – och ännu fler på yrkesutbildningarna. Svaret ligger i minskade resurser.
Resurser läggs på Komvux
Stora satsningar har gjorts på yrkesutbildningar, men riksdag och regering har valt att lägga alla resurser på Komvux. Varje år har den ensidiga satsningen lett till att pengarna inte gått åt, utan skickats tillbaka till statskassan. Trots det har satsningarna under mandatperioden fortsatt att gå folkhögskolan förbi.
Statens anslag till utbildning skrivs normalt upp när löner och priser stiger. Men anslaget till landets folkhögskolor har inte skrivits upp sedan 2014, vilket har lett till färre deltagare, minskat kursutbud och eftersatt underhåll. Inflation och lågkonjunktur har kraftigt bidragit till att urholka den ersättning som vi får för tiden en deltagare studerar hos oss.
En bredd av utbildningar
Folkhögskolan är en viktig del av Sveriges utbildningssystem, med en bredd av utbildningar. Här finns allmän kurs med studier på grundskole- eller gymnasienivå, som ger behörighet att läsa vidare på högre utbildningar – en livsviktig chans för många som inte gått ut gymnasiet. Här finns yrkesutbildningar, estetiska utbildningar och mängder av olika profilkurser.
Dessutom finns särskilt utformade kurser för regionala behov, etableringskurser, studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) och kurser inom ramen för olika EFS-finansierade projekt. Folkhögskolans frihet ger stora möjligheter att anpassa kurserna efter deltagarnas och det omgivande samhällets behov.
Vi utbildar framtidens kultur- och tillväxtskapare
Flera av våra utbildningar är nödvändiga för att leverera kvalificerad kompetens till kultursektorn. Vi utbildar framtidens kultur- och tillväxtskapare inom exempelvis konst, musik, teater, design och litteratur. Folkhögskolan är ofta en helt avgörande förutsättning för högre studier inom kultursektorn och en integrerad del i en beprövad utbildningskedja.
Vår pedagogik utgår från deltagarnas individuella förmåga, behov och målsättning, där människor ges utrymme att växa och bli engagerade samhällsmedborgare. Den fria formen är särskilt väl lämpad för människor med funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser.
Vi tar vårt uppdrag på allvar och är extremt snabbfotade. När pandemin slog till, fick vi ett snabbt uppdrag att bereda 1 000 platser till ett äldreomsorgslyft och 2 000 platser till andra yrkesutbildningar. Det löste vi.
Många deltagare i fortsatta studier eller jobb
När Folkbildningsrådet undersöker vad som händer med deltagarna efter studierna framgår det att 46 procent av deltagarna som avslutade sina folkhögskolestudier på grundskolenivå var i fortsatta studier efter ett år. Tre år senare var 25 procent etablerade på arbetsmarknaden och 24 procent befann sig i högre studier. På gymnasienivå var 65 procent vidare i studier eller etablerade på arbetsmarknaden efter ett år.
Folkhögskolans yrkesinriktade kurser leder till jobb. Efter avslutad kurs var hälften av deltagarna etablerade på arbetsmarknaden efter ett år, vilket stiger till 58 procent efter tre år.
Vi finns spridda över hela landet
Flertalet folkhögskolor – 110 – drivs av ideella krafter. Det rör sig om idrotts- och nykterhetsrörelsen, kyrkor, stiftelser, fackförbund eller ideella organisationer som exempelvis Röda Korset och Scouterna. 42 folkhögskolor drivs av regioner.
Vi finns spridda över hela landet, från norr till söder, i städer och på landsbygd, och har stor betydelse för den regionala och lokala utvecklingen såväl kulturellt som samhällsekonomiskt.
På folkhögskolan stärks tilliten, gemenskapen och samhället. Med kunskap och bildning som främsta verktyg säkras den demokratiska idén och stärker oss mot desinformation och yttre hot. Demokratiuppdraget och vår geografiska spridning gör oss till en oerhört viktig aktör i svenskt beredskapsarbete.
Färre får chansen att studera hos oss
Sveriges folkhögskolor vill ge ännu fler chansen att studera på folkhögskola. Vi vill fortsatt hålla hög kvalitet och verka över hela landet. Men även våra utbildningar och kurser kräver resurser, och när riksdag och regering drar ner på anslagen leder det obönhörligt till att färre får chansen att studera hos oss.
Det drabbar ungdomar som inte klarat gymnasiet och behöver en chans att ta igen det. Det drabbar ungdomar som går miste om viktiga förberedande studier inför konstnärliga utbildningar. Det drabbar personer med funktionsnedsättningar som inte har några alternativa utbildningar att vända sig till. Det drabbar arbetsgivare som inte får tag på yrkesutbildad arbetskraft.
Ta med folkhögskolan i kommande utbildningssatsningar
Vi har funnits i 158 år. De första 154 åren växte vi i takt med utbildningsbehoven. Nu krymper vi. Inte för att behoven eller efterfrågan minskat, utan för att de politiska ambitionerna har förändrats. Den utvecklingen måste brytas!
Vi uppmanar riksdag och regering att ta med folkhögskolan i kommande utbildningssatsningar. Om vi bara får möjligheten, så öppnar vi vägarna till arbete, vidare studier, blomstrande kultur och samhällsgemenskap för många som annars hamnar utanför.
Anna Ekström
ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
Robert Uitto
ordförande Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation